Idag sitter jag på en annan trappa. Ni har nog förstått att det är något av det bästa jag vet – att sitta i solen på en trapp, med en kaffe. Så enkelt och så lyxigt på samma gång. Vi är nere hos mina föräldrar i Friheten (jo, stället heter så), vid Vänerkanten i Hällekis, Kinnekulle för att fira min födelsedag.
Idag är jag inte bara ett nytt årtal rikare, utan ett helt decennium. Jag antar att det är nu som jag borde krisa lite. I alla fall påstår Jesper (min man) det. Men jag vet inte jag. Det känns inte som att det där med 40-årskriser är riktigt för mig, hur mycket han än försöker få igång lite ångest. Gullvivorna blommar, det blir ramslökssoppa till lunch, jag har blivit kungligt uppvaktad både med tårta i morse och kalas (igår). Livet kunde vara värre :) Så jag är 40 idag? Vad bra!
Äsch då, vi som springer krisar inte. Oavsett om vi fyllt 40 eller 45. Så enkelt är det. Kram och grattis.
Precis, ung i själen för alltid! Kram! Och tack!