Fredag och klämdag, i den vackraste tid jag vet. När fruktträden och häggen blommar och syrenerna precis håller på att slå ut. Idag blir det en dag i trädgården. Den här våren, när det snöade så sent som en bit in nu i maj, har allt verkligen sagt poff. Inte mig emot — det är ljuvligt — men det är svårt att hänga med när det vänder från kala träd och snåla vindar till sommarvärme och full grönska från ena dagen till den andra. Just nu leder ogräset stort över mina trädgårdsambitioner, samtidigt som pallkragarna där jag tänkt odla mangold, rädisor och annat smått och gott fortfarande ekar tomma. Ska det bli något av dem i år så är det hög tid att sätta fart nu. Jag har bett min kompis Catja som har firman ”You say I fix” (hur bra namn är inte det?) att komma och hjälpa mig, så förhoppningsvis får vi till en riktig rivstart.
Jesper ska bygga ett nytt trädgårdsbord. Det vi hade tidigare har ruttnat under presenningen i vinter. Men det gör inte så mycket, det var ändå lite för litet. Nu blir det ett rejält 6-kantigt bord med plats för upp till 12 personer. Han gjorde ett liknande, men mindre till B&B:s uteplats för ett par veckor sedan. Det blev riktigt bra, så jag ser fram emot att få ett till vår altan också.
Vi får se hur långt vi hinner. Det är ju egentligen ingen brådska. Det värsta som kan hända är att ogräset får frodas lite till och att vi dricker kaffet på trappan istället för vid uteplatsen. Och vad gör väl det? Egentligen. Jag älskar ju kaffe på trappen.
