Så kom den äntligen

Snögubbe-in-the-making

Så kom den äntligen – den första snön. Till och med våra barn, som just nu helst verkar vilja spela krigiska spel på ps4 eller datorn, rusade ut för att göra snögubbar och åka stjärtlapp ner för den bergsknalle som vi har på tomten.

Även Zelda, vår hund, rullade glatt runt i det fluffiga vita. Men den där gubben som nu bara står där i trädgården och stirrar är visst skum. Kanske är det hatten som gör att hon tror att det är en riktig person som står där och inte en snögubbe? Vad vet jag om hur en hund tänker, men varje gång som hon går ner för trappan och ser ut genom fönstret i ytterdörren stannar hon och skäller ilsket för att varna oss för ”inkräktaren”.

Snögubbe-och-Zelda.jpg

Ha nu en riktigt skön söndagskväll! Det ska jag ha. Min pappa, som har varit uppe hos oss för att fira jul, är kvar och vi har sitter och myser framför brasan med ett glas vin och avrundar helgen. I morgon tar han bilen hem till Kinnekulle igen. Det är första julen som min mamma inte varit med oss. Men fastän hon inte längre är här i levande livet så har hon ändå varit med, i våra tankar och samtal. I varmt minne. Det har känts bra och har varit en fin jul, med både familj och vänner. Jag hoppas att ni har haft det samma, hur ni än har valt att fira (eller inte fira) den! 

 

 

Did you like this post? Spread the word!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *